Jag tänker på annat

I dag ägnar jag all min tid åt att försöka tänka på annat. Allt annat än det som fyller mitt huvud och som hjälp tar jag Bruce Springsteens låt Jungleland, vars saxofonstycke är ett av de mäktigaste musikstyckena jag vet om.

Biltvätten och tjocklussebullarna

Så åkte vi och tvättade våran extremt smutsiga bil och så blev det tvärtom. Det var supermegaförbaskat kul. Så roligt att vi faktiskt bestämt oss för att göra om samma sak nästa helg. Det är sant. Ja. Roligare än så får man inte en söndag när man är vuxen barn. Så är det med det. Trotshumöret höjdes några nivåer till lagom och vi sa hej till Berit och gick på en uppfriskande, något vindig promenad följt av densomklararattätaflestkakor-fika vinner. Flotta, tjocka hembakta lussebullar tillsammans med elins  f a n t a s t i s k a pepparkakor och min egenkomponerade glögglatte med krossad mandel, urgod. Adventsfika och julgranständning på torget i går med Dan och Elin. Mysigt.

Nu när sockernivån sjunkt till botten i stället efter sockerchocken kom trotsåldern som på blixtsnabb beställning igen så nu gör jag bäst i att se om det är någon matine på tvn och inte göra något annat på en stund. Läs lat. Förtjänt lat. En söndag eftermiddag. Mmm.

Se här Ida

I dag skiner solen, det är söndag första advent, fönstren lyser, bländar skitigare än någonsin och stormen Berit är visst på väg. Sen biltvätt, prommenad och julverkstad. Så ska jag jobba på mitt humör och kanske låtsas att jag glömt det där med biltvätten. Verkar just nu ohyggligt tråkigt då jag tydligen hellre ligger här och tycker synd om mig själv. Får nog äta ett gäng pepparkakor och lussekatter i stället. Kanske hjälper mot trotsåldern.

Ida. Se här. Om du mot all förmodan blir kvar i Göteborg har jag hittat smartaste lösningen till dig. Då får du plats med matbord för middagar och allt möjligt. Genialt. Planlösningen är ju nästan presis, herregud svorsk, precis ut som din. Puss och hoppas ni hade en mysig kväll i går.

fantasticfrank.se

Surtantens glögg

Surtanten.blogs.se har recept på glögg som jag måste komma ihåg till nästa år. Mumma vad gott med egen glögg. Måste börja i tid bara.

Här kommer receptet för 3 liter glögg...

• 3 liter svagdricka
• 1 kg socker
• 1 pkt russin á 250 gr
• 1 påse hela nejlikor
• 1 påse hel kardemumma
• 1 påse hel ingefära
• 3 skalade och skivade potatisar
• 25 gr jäst.

Blanda allt i en stor skål eller hink. Täck med gladpack och en handduk. Rör en gång per dag i 3 veckor. Rör inte den sista dagen när du ska tappa upp på flaskor. Sila bort kryddorna och tappa upp på flaska. Alkoholhalten blir ca 15-20%. Det går ju även att tillsätta andra kryddor beroende på vad man gillar, kanske kanelstång, fikon, blåbär, muscovadosocker eller pomeransskal.

Tankar kring advent från värme till kyla

Med lite mer energi i kroppen sitter jag vid frukostbordet och planerar sying och bakning. I eftermiddag ska jag se om jag inte kan få upp gardinerna och jag vet att det kommer att bli så bra så fan för min lathet och i morgon går vi upp tidigt och bakar lussebullar. Åå det ser jag fram emot och jag har inte ens tvingat David, vem han nu är. Han sitter tydligen och lyssnar på discoRhianna på jobbet nu för tiden. Vem är du egentligen David? Haha. Jaja.

Jag läser om Juholt och tänker nog att det är bäst att han kanske ger sig nu och lämnar över till näste mankvinna. Och jag läser om mannen, mannen vars namn jag inte vill skriva. Han som så många unga människors liv och familjer. Skapat rädsa i en hel generation. Han kan man lyssna på genom några klick i nättidningarna och jag skäms. Skäms för att vår nyfikenhet är större än vårt sunda förnuft. Vi behöver inte ha rösten i våra hus. Vi v i l l inte ha rösten i våra hus och vi s k a inte ha rösten i våra hus. Jag tänker på alla ungdomar och på Malou pratar de om hemlöshet jag jag får en stor lust att hjälpa. Men hur undrar jag? Jag ger några slantar till mannen utanför Farmanstredet. Han hejar alltid så glatt och nästa gång jag åker till Stockholm, Oslo eller Göteborg ska jag köpa tidnigen. De hemlösas tidning. Jag har läst om Rheine och gett en cheescake till en man utan tak över huvudet men det går alltid att göra mer. Jag vill komma i håg att det går alltid att göra mer.

Det går mot första advent och jag antar att det gör något med mig. Adventstiden och jultiden växer sig större och större för vart år hos mig och jag blir nostalgisk. Jag sitter här inne, i värmen, bland alla ljusen och med all kärlek runt omkring mig. Vi tänder i spisen och lyssnar på spraket av flammorna. Vi ser på tv och vi virar in oss i filten. Vi äter gott och vi är tillsammans och vi har det så förbaskat, överjävligt bra. Och jag älskar det. Jag tror jag till och med vill gå till kyrkan. Men vi måste tänka på de som inte är där vi är. Jag måste tänka på de som inte är där j a g är och jag vill tänka på de som inte är där jag är. Advent, för många en glad, mysig, familjär och ljus tid med värme och kärlek men för andra, en sorgsen, ledsam, kylig, ensam och mörk tid. Och jag vill inte glömma. 

Ett tips om hundra år

Sjuk och elendig vill jag tipsa och påminna mig själv om hundra år, om en blogg, tuvaminnalinn.se. Har följt den länge mest genom att se på bilderna men ju mer jag läser texterna, ju mer tänker jag att om jag har vägarna förbi Malmö vill jag nog stanna, se på fina kläder och säga hej. Hej. Hon verkar ha ett stort hjärta fyllt av sorg och glädje, en drivkraft, en melankoli och ett mod ja, jag gillar henne helt enkelt. Här äter vi i dag fransk löksoppa, sover trötta och utmattade i omgångar varvat med Dexter. Helt ok.

Tio än så länge

Alla goda tio. Är det inte så? Jag googlar och hittar att varannan 80-åring har Tio läkemedel, att Tio är dömda för fotbollsupplopp, att superstjärnan är tillbaka efter Tio månader och minus Tio grader. Så var det efter Tio på tv. Och mig. Och David. Alla goda ting är tio och jag sa tack när chefen önskade lycka till och bet mig fort i tungan. Fan, skit och helvete man ska väl inte säga tack tänkte jag i två sekunder sen blev jag uppriktigt less på att vara så skrockfull att jag la ner det med en gång. Nu struntar jag i om klockan har lika siffror, om den svarta grannkatten springer över gatan, om jag går under stegen och om jag säger tack när jag blir önskad lycka till. Vad fasen. Jag är ju bara gott uppfostrad så nu med tusen mer lager skinn på näsan som är likamed ikkeskrockfull lägger jag nycklarna på bordet, hoppar på A-brunnar med båda fötterna och önskar mig den här affishen i julklapp av mina syskon och Emelie. På riktigt då jag är barnsligt förtjust i väggprydnader. Nittio pix, några klick på sidan, vilken står på affishen, och jag och David blir väldigt glada och nöjda. Puss.

Avundsjuk och ensam

I dag känner jag mig avundsjuk, utanför och ensam. Samtidigt trött, lugn och glad att vara själv. Jag läser min bok, dricker kaffe, mängder med vatten och dammsuger. Så väntar jag på det viktiga samtalet. Och saknar Johanna.

Tjuven

Ja så kan det gå.

Mitt kök

Köket har blivit min oas. Här sitter jag. Äter, läser, fikar. Bloggar, l ä s e r bloggar, läser om världen, nyheter. Pratar. I telefon och med den som sitter mitt emot. Fixar, plockar och fantiserar. Om projekt och framtiden. Om i dag och om i morgon. Här lagar jag mat och bakar bullar. Där ljög jag lite men kan låtsas. Låtsas att jag bakar. Bakelser och tårtor, macarones och cupcakes, haha. Nej, men kanske några bullar någongång. Eller knäckebröd. Ja. Sådanadära måbraknäckebröd. Här tänker jag på Johanna som fått nytt chefsjobb, grattis min fina älskade vän, det är du värd och här tänker jag på julen. Skulle gärna ha de där pepparkaksformarna från Ikea och här tänker jag på vår resa idag. Som gick så bra och nu håller vi alla tummar, tår, händer, fötter och näsor. Vi gnuggar näsan på det. Tredje gången gnuggat liksom. Och vad fasen. Lussebullar. Ja lussebullar kan jag baka.

Sleepwalking

Jag går i sömnen och det är ganska gott. Jobb och soffan, matlagning, vinterprommenader, tvätt, ett evigt försök till att leva i nuet och Harry Hole. Det eldas i spisen varje kväll, jag har beställt mina vinterskor och mina gåturskor med några klick, har lite lust att göra mig en egen griffeltavla med ljusslingor runt och i morgon är jag ledig. Då tar vi en sväng till Telemark och kollar läget. Och vad skulle det vara annat än bra? Inget annat än bra.

Måndagblues och en ampel

Jag är trött och vill bara sova hela tiden. Gåupptidigtgrejen pajade med en skräll i helgen, vi har sovit läänge och i dag kan jag bara säga att tanken var god ändå men upp kom jag inte förrns den var slagen tio. Huset på Trelleborg i går var ett litet drömhus tyvärr inte bara för oss och priset har redan triggats långt över våran budget men den som väntar på något gott..  ..väntar aldrig för länge på ett hus.

I dag har ett stort moln lagt sig på marken och vi får gå på prommendad innan jobbet i dimma. Lite spökligt sådär och här är förresten ampeln jag med mycket, eller kanske ganska lite, möda knåpade ihop i lördags. Nu ska jag ta min måndagsblues och gå upp på fjället, i smogen, på spökjakt.  

Helgen efter Elva Elva Elva

I dag är det lördag och jag är megaledig. Pulsen är runt 30 hela dagen utom när Amanda F sjunger Please Mr Postman i Idolreprisen. Då stiger den till 100 och jag får en stor klump i halsen och vill bara gråta. För det är så satans bra. Så sjukt bra och alla känslor hamnar utanför kroppen och det är lite den tiden nu. Med stick i magen och allt. Mr Postman är en av mina bästa låtar alla kategorier och jag får glada efterfestminnen då vi har den på one repeat och dansar tills solen går upp. Helgen inleddes annars med Marlinfika på Cafe M och det var lika trevligt som alltid och kvällen försvann i ett woops. Prommenad med fisen, Idoltv och kojskrypande klockan tio. Nej. Nu ljuger jag. Kvart i tio var hon. Haha. Magnus Uggla pratar om hur tråkigt det är att bli vuxen med det obligatoriska rödvinsglaset och tidig kväll på fredan men jag älskar det. Älskar att krypa ner med tanken om att jag är ledig dagen efter. Trött så det pirrar i hela kroppen. Mest armar och ben och jag tror jag somnade på en minut.

Idag, lördag, åkte vi på visning. Ett hus likt en labyrint. Populärt att bo i labyrinter härmomkring tydligen då det inte var det första så blir inget med det. Bättre lycka nästa gång som blir i morgon. Då är det huset på Trelleborg. Hemma är vi ju redan här omkring, i det här området. Så, så perfa att bara byta till några gator längre ner. Håller tummar och tår och på tal om det. 11.11.11 kl 11:11 satt vi på jobbet och önskade. Var sin önskan så nu har jag två då kan man säga.

Jag har pysslat ihop en ampel efter bästa förmåga som nu bara saknar blomma. Den hittar jag förhoppningsvis i morgon på Plantagen och nu sitter jag här med kurrande mage och tänker på Maria. Krya på dig gumman och hoppas din pappa är bättre och med tankar på min vän väntar jag på att karln ska få ordning maten i köket. Tror han har stått där i tre timmar och med ungefär en timme kvar. Den Kilstamska optimismen går aldrig ur men gott luktar det. Och gott blir det säkert. Tapas. Gör tre-fyra rätter sa jag. Ok sa han och startade på femton. Ok. Bara jag inte somnat innan det är färdigt och med Så Mycket Bättre på inspelning går jag snart på sista varvet och pulsen ja, den är fortfarande runt trettio.

Med en ömmande kropp

I vaknar jag yr, kryssar i kalendern, jobbar och svär över besvärliga skor och webbutiker. Det ger mig skulderont när jag letar förbrilt efter mina Puggprommenadskor så att jag kan ta mina nu, till onda fötter och knän på jobbet. Fan, skit och helvete min kropp ömmar överallt. Jag har flyttat in i min nya tröja, numera favorittröjan och besöket av Elin minus Ebba var gott, mysigt och allt för längesedan. I kväll dricker jag mycket vatten, lägger mig på soffan och ser på Robinsonfinal, längtar efter sovmorgon och i morgon ska jag komma ihåg; Puggkorv, toapapper, värmeljus och margarin.  

Min systers uppsats

Ingen vill ha en Hora - en kvalitativ studie om tjejers upplevelse av förväntningar på dem som sexuella individer

Till trots för att Sverige anses vara ett av världens mest jämställda länder finns områden där människor stigmatiseras på grund av kön. I denna studie fokuserar författarna på hur gymnasietjejer producerar och reproducerar kön utifrån ett heteronormativt perspektiv, i synnerhet på sexualitetens område. Det empiriska materilalet består av fyra kvalitativa forskningsintervjuer och en fokusgruppsintervju som angrips och analyseras från såväl ett strukturellt som interaktionistiskt perspektiv med hjälp av Judith Butlers heterosexuella matris, Goffmans stigmatiseringsbegrepp och "kärleksideologin". Analysen visar att tjejerna navigerar medvetet efter de normer som finns. Intressant nog finns också strategier för att kunna bryta mot normerna även om det finns risker med detta. Uppsatsen är välskriven, relevant för socialt arbete och visar på behovet av fler studier på området.

Just nu är jag en väldigt stolt storasyster.

Tiokronorströjan

Och så fin den var. Min nya tröja när den äntligen torkat. Med lite puff och allt. Hela tio kronor gav jag för den och jag känner på mig att den kommer att bli flitigt använd. Så gött då.

Det är en sån dag

David Lagerkrans är överallt och jag kan inte låta bli att irriteras över hans sätt att prata. Lugn nu får jag bara lust att säga. Vi hör dig. Framförallt kommer vi förmodligen att läsa. Boken. Jaja. Nu som papperslös hos Malou och jag kan bara inte föreställa mig. Kan inte föreställa mig hur ont det måste göra. I kroppen och i själen. Att inte finnas. Att inte betyda. Att inte höras. Stt inte ses. Att inte höra hemma. Du finns om du försvinner och vi skiter i om du har tandvärk och ont i själen. Vi skiter i om du inte sover om natten. För du finns inte. Det gör mig så ledsen. Arg. Och ödmjuk. Det är en sån dag.
Jag började sticka mig i magen en dag för tidigt. Men kanske, kanske är inte det så faligt ändå. Kanske det kunde varit värre. Ja. En sån dag är det.

Nu tar vi på oss ytterkläderna, tar med gulgubben och går upp på fjället.

Nyhetsmorgon

Morgoninlägg. För första gången på jag vet inte hur länge, förmodligen år, har jag tid att läsa nyheterna innan jobbet. Tid att sitta i lugn och ro och veta att jag har gott om tid. Jag sitter här med kaffen i handen och ljusen tända och läser om krisen i Grekland och Berlusconis Italien spekuleras vara på tur. Så var det Michael Jacsons läkare som dömts skyldig vållande till annans död. Och Zlatan. Zlatan med sina guldbollar och mamma som säger att han är så lik David och jag är lite extra förtjust i bilder av fotbollskungen efter det.

Harry Hole

Det blev Harry Hole som håller mig sällskap i bokens värld och med tidiga mornar hinner jag sitta i soffan med fisen och mysa innan kvällsjobbet. Fisen som är så trött att han somnar både sittandes och liggandes överallt och jag skulle utan problem kunna fördriva tiden en ledig vecka till men får nu snällt vänta till jul. David. Jag önskar mig en grå matta och en randig matta. Golvlampan på Skeidar. En Benny, en föralltid snäll och jasägande du och en unge från varje världsdel. Ta en katt också. Likasåbra. Och en sak. Till skillnad från Louise Bourgeios har jag måsten och i helgen måste jag sy mina gardiner. Jag måste bara göra det. Måste. Sy. Gardiner. Det är kul att sy gardiner fia. Jaa.  

Morgonstund har guld i mun

Kanske det faktiskt är så. Morgonguldstunden. Nu sitter jag här i ottan igen. Hunden mätt och belåten, nyskiten och har lagt sig igen vid snubben som fortfarande inte fattat det här med guld i mun och lika bra är det för bra mysigt att sitta här, själv med kaffekoppen, tända ljus och snyggobyxorna. Äkta oäkta köpta i Egypten på pappas 50-årsresa. Sista resan med kärnan och det var så bra. Och guldramen. Im in love. Där sitter Frida och Diego. Kramas och det är en bra start på dagen.

Skumma män i kappor och min bok

Ok. Medan stekoset sprider doft från köket och brandlarmet tjuter högt plockar jag ut några böcker som kanske skulle kunna vara något. Vet inte helt vilken dock. En fransk relationsberättelse eller en finsk rövarhistoria? Charles charmanta äventyr eller Fredrik och Filip som Fredrik och Filip är? Singla slant? Krona. Klave? Sten sax påse? Nej jag kanske skulle starta med Arto Paasilinna? De hängda rävarnas skog? Ja så får det bli. Eller Anna Gavalda? Eller? Svårt det där.

Fyra ramar och en äkta åttiotalströja, med fjun och allt, rikare kom jag iallafall, oberoende av vilken bok, hem från loppisen tidigare i dag. Folket lika galet där som här i Tønsberg. Billigt är tydligen vansinnigt gott och det är både högljudda suckar, vassa armbågar och en väldans trampande på mina tår. Ena tavlan i köket och tröjan på i morgon. Nytvättad och fin. Nygammal.

I kväll. Så Mycket Bättre och lösgodis. Så ska vi se om han vann den där miljonen. Puggis har fastnat med munnen i fotbollen och dagen har varit i städandets tecken och jag ser misstänkta män smyga omkring här i området. Skottlossning på våran gata härom natten och jag ser de överallt. Skummisarna. Gangstrarna. De farliga killarna med kappor och sneda leenden. Creepy. I kväll får David ta sista varvet.

Louise Bourgeois

Tanken är god. Väldigt god och i dag tror jag att jag ska tänka så hela dagen. Så jag börjar med att gå upp i ottan, äta frukost i höstmörkret med tända ljus och hund som smaskar, mysfaktor en miljard och i sällskap av Maria och Tomander styr vi kosan mot loppis i Hof. Bra start på en lördagmorgon.

Några dagar i Göteborg

De senaste dagarna har jag spenderat i Göteborg hos sis där det var lika grått, mörkt och mulet som det är här. Den nakna hösten har kommit. Välbehövligt med storstadstripp, och gott. En paus i vardagen och i pausen träffade jag Karolin med Zoe. Zoe som berättade fina historier för mig. Det var något med en lång väg, något där borta och det något var runt. Längre än så kom vi inte. Vi lunchade på Ritz och strosade efteråt släpandes på min tunga väska mot deras lägenhet genom Konstskoleområdet där julbelysningen hänger uppe och det gör mig ingenting. Väl framme bjussades på kaffe, uppdatering och chokladhjärtan och Ida kom sen och hämtade mig. Mot Hjalmar Brantings plats och soffhäng. Tisdagen var lika med shopping överallt men mest på Indiska och jag hittade massor och samtidigt inget av det jag tänkt och så onsdag. Museernas dag. Konstmuseet, Frida Kahlo och Diego Rivera, Botaniska trädgården bland höstens numera dystra färger och Röhsska. Middag den kvällen bokades på resturang i troperna bland ljusslingor, saronger, snäckor och drinkparaplyer. Onsdag blev fort torsdag och då satte jag mig på tåget och vips, hemma igen. Går fort. Tågresan med lars i öronen då förstås men också dagarna. Dagarna hos min älskade syster och jag saknar henne nära.  

Väldigt stora små saker

"God morgon min sköna böna! Om du e hemma i dag på morgonen så vill jag prata massa strunt i telefonen med dig. Så ring mig när du vaknat. Puss!"

Sms från Johanna och jag ringde så fort jag såg.

Påminnelse

Ljusslinga. Bollar.