Valborgsmässoafton

Min fina vas, inhandlad för endast en guldtia på loppis, har funnit sin plats i bokhyllan. Hyllan som hängt med mig nästan så länge jag kan minnas och när man sitter på en speciell plats i husets alla rum finns det en oändlig värld av speglar. Jag har druckit ett glas vin. Det märks och det är Valborgsmässoafton. Men ingen brasa i Norge. Här väntar man tills Sankt Hans.

Linslus

Jag älskar att vara med på bild. Speciellt när jag blir så bra som på denna.

Vinterbleka fötter

En lugn dag på jobbet. En varm dag utanför. Den tänkte jag njuta av nu. Med en kopp kaffe och vinterfeta, knubbiga, men äntligen fria, fötter. Gardinerna lever ett eget liv när dörren får stå öppen. Blir ingen spinning ikväll. Vi åker och hjälper Maria och Erik med taklampor istället. Inte lika jobbigt. Och mycket, mycket trevligare.

Ovaken

Idag är jag trött. Har ägnat dagen åt att inte vakna och gå in i dörrkarmar. Målat Marias kök och letat mig yr efter en parkas. Gått i min nya parkas med matchande hund i ösregn. Fortfarande utan att ha vaknat. Fina tankar idag. Men nu, nu ska ägna min fortsatta kväll med att göra absolut ingenting. David är informerad. Snart. Fötterna i högläge i soffan. Maten serverad och en god bok.

Iris

Grattis min älskade, underbara, förmodligen trötta Lisa och hennes Emrik som blivit föräldrar för femte gången och välkommen Iris till världen! Ett stort grattis också till Wilda, Viggo, Love och Myra till eran söta lillasyster. Längtar tills jag får komma och dofta på henne. Inget luktar så gott som nykläckt bebis. Dock inte Iris på bilden som jag hoppas alla förstår. Nej, fick bli en bild på en nyfiken Love då jag inte har Iris på bild än.

Puggs första dagar

Lillfisens första dagar hos oss. Vad nervösa vi var. Tänk om vi gjorde fel och hur långt kunde han gå egentligen? Gosade vi lagom mycket? Fick han tillräckligt mycket mat? Vi bar han så försiktigt, hårt, så att vi inte skulle tappa. Det var det bästa vi gjort. Blivit med Pugg.

Odentifierbar känsla

Har idag en underlig känsla i kroppen och jag vet inte vad det är. Klarar inte att identifiera. Mystiskt. Vet inte vilket mood jag är i. Känner mig kanske ganska platt. Skulle så önska lite ledigt. Vill hjälpa Maria med flytt och målning, fått lite av hennes smittande energi och pysslat lite hemma, hellre än att gå till jobbet. Behöver snart semester. Vill ha något att längta till, att se fram emot. Just nu känns allt ganska monotont. Det är en mulen måndag idag och det kanske förklarar saken men tror nog att god kvalitetstid men en fin vän hade varit det bästa.

Den bästa helgen, del 2

Den bästa helgen, del 1

Nu har mina älskade syskon och deras kärlekar åkt hem och här sitter jag med en tom känsla i magen. Måste anstränga mig lite för att inte gråta. Jag vet, fånigt men det är så kul att ha de här och det är så sorgligt, på ett mysigt vis, när de åker. Vi har ätit goda middagar, druckit vin, spelat spel, spelat guitarr, varit trötta, glada och utforskat loppisar. Ida, du glömde tavlan. Ska jag posta den? Nästa år kanske Nois får följa med.

Vinterjacka

Fy! Fram med vinterjackan igen. Det snöar!

En hyllning till syskon

Om två dagar kommer mina älskade syskon hit och det ser jag verkligen fram emot. Jag är lyckligt lottad som har de två bästa. Ida, envis, otroligt söt, sprudlande och inspirerande. Andreas, lugn, logisk och fantastisk. Ja, jag har verkligen valt de två bästa. Något man har förmånen som när man är äldst. Utan er så finns jag inte. Så deras respektive. Emelie, Andreas kunde inte valt någon bättre än dig. David, härligt att få lära känna dig lite mer, säker på att du är rätt. Välkommen till familjen! Ida, jag har tokdåligt med bilder på dig men det ändrar vi på till helgen. Och ta med varmt om fötterna. Här är det kallt på golvet. Den största kramen till er alla och vi ses snart!

Hjälp

Jag och lillfisen strosade förbi "Mormors källare" igår, en loppis i stan. Eller, jag strosade, nynnade på en visa och var grymt harmonisk. Pugg slet och drog tills han nästan kräktes. Hur som helst, poängen är, att jag när jag går där, får syn på en fotpall. Brun, rund, i skinn och fyra söta teakben. Snygg, funderar jag och är lite ambivalent. Men jo, ja, kanske. Vet bara inte var jag ska ha den och vet egentligen inte om jag tycker om den. Så vad händer? Jo, han, "mormors-källare-gubben" börjar prata med mig. Säger, vilken fin liten vovsing, fint väder, gå gärna in och ta en kaffe, och så vidare, och vad gör jag då? Jo jag säger att jag ska köpa pallen så klart. Självklart! Kommer och hämtar den i morgon. Varför gjorde jag så? Jag vet inte! För att jag är sån. När nån pratar med mig så köper jag. Jag b l i r b a r a för dumsnäll. Jag prutade herregud till och med UPP priset på min lägenhet som jag sålde för x antal år sedan. Han ville köpa för 65, jag sa, nej, du får den för 55! What! Och det är en helt sann historia. Så, under den vanliga dagsprommenaden idag fick jag och Puggis snällt bara undvika Övre långgata, undvika stället. Vi gick en lång omväg. Jag ville inte att "mormors-källare-gubben" skulle se oss. Gick nästan med neddragen keps, stora solbrillor och peruk. Jag vet ju inte var jag ska ha pallen. Vet ju inte ens om jag tycker om den. Suck. Men det fina med historien är, att, jag kommer förmodligen gå dit i morgon, ta med pallen hem. Hitta ett hörn till den. Och tycka om den. Kärleken till ting ska inte alltid vara enkel.

En trotsig treåring

Idag har vi försökt att ta vara på den fina söndag som det är och jag måste bara skratta lite åt mig själv inombords. Som en trotsig treåring. Jag som de kan inte förklara mina trots och dumheter. De bara kommer. Dumheterna. Finns där och bubblar upp til ytan utan provokation. Kanske skulle ta och hoppa ur all energi med ett hopprep. Jaja, blir nog en bra människa av mig med. Tillslut kanske. Det vi har åstakommit ute är iallafall något bra och riktigt fint, en form av uteplats. Här ska den nyinköpta grillen och få stå och sprida god nygrillad doft alla fina sommarkvällar. Lillfisen blev så trött av allt spring i trädgården att han behövde David till att hålla upp hans huvud och ikväll är det, måste jag påminna om, s ö n d a g k v ä l l.

Oh my god!

Oh my god! Jag vill ha de här vaserna. Vill ha. Alla. Så fina!

Vänskap

Idag är jag där, där jag saknar mina älskade vänner. Jag önskar alla vore samlade och att vi skulle ta en riktig helkväll tillsammans. Middag och vin med tjejsnack, förtroende och beroende. Flum och fniss. Ha kul på det viset bara vänner kan. Reflekterande och stöttande. Utan mina vänner skulle jag gå under, inte veta vem jag var och jag saknar alla så det gör ont i kroppen. Johanna; jag vet att vi alltid finns där, men ibland så gör det så fysiskt ont att du är så långt borta. Telefonen finns men inget är så bra som när jag ser dina kloka ögon på riktigt. Puss!

Osynlig

Ibland får jag känslan av att vara osynlig. Trasparant. Dagar då jag upplever att jag är tvådimensionell. Som en del av rekvisitan i alla andras liv. En del av rekvisitan. En ting. Den kan man lägga ifrån sig. Glömma. Ta fram vid behov. Att jag är ospeciell. Är jag ospeciell? Jag vill vara speciell. Jag vill betyda. Jag vill vara tredimensionell.

Jag blir arg ibland

Jag blir arg ibland. Varför? Ingen aning. Av ingen anledning. Av tusen anledningar. Men egentligen vill jag bara ge en kram.

Allergisk

Varit en dag av både det ena och det andra. Efter jobb, vin på Maskinistenes hus med Maria, Stian och Beate, vetrinärbesök och ett byxköp sitter jag nu här, många hundralappar fattigare och två glas vin rikare och skriver. Puggis är allergisk. Vet inte helt mot vad men fått foderbyte, salva mot både öra och öga och kortison mot tjock i halsen. Får se om det hjälper. Hoppas det, han skrämde mig ordentligt i morse. Vi mår iallafall bra i själen. Tror jag.

John Ajvide Lindqvist

Känner mig lite trött och inte alls upplagt för att cykla till jobbet. Vill hellre vara hemma och fortsätta dagen i bokvärlden med den verkliga världen i perferin. Bara finnas men inte ses. Människohamn av John Ajvide Lindqvist blev det den här gången. Och lillfisen, han sover när jag går. Svårt att koppla av ute i trädgården. Så massa spännande. Vill vara med och se.

En dag i trädgården

Idag är jag ledig och spenderar min dag i trädgården där jag planterar nyinköpta blommor varvat med kaffepaus, Elle och bok. Jag går barfota och det är varmt där det är lä. En önskan om gröna händer, istället blir de bara skitiga. Pugg skäller på grannarna och jag säger varje gång att Nej, Pugg, så får du inte göra. Hjälper det? Snart kommer David hem och jag vet fortfarande inte vad vi ska äta. Förslag?

Humor

Behöver jag skriva något? Den här bilden är ju bara hur kul som helst.

Pengalös

Idag har jag fått lön men jag försöker intala mig själv att jag är fattig som en kyrkråtta. Det är bäst så.

Pirr i kroppen

Killarna fixar i trädgården och ännu en arbetshelg är förbi. Maria och Erik var här på kaffe innan vi ordnade staketet och försökte byta till sommardäck. Så trött är jag, så trött att det pirrar i hela kroppen och armarna känns alldeles kraftlösa.

Som hemma

Jag tror jag aldrig kännt mig så hemma i Tönsberg som idag, när jag suttit på terassen och läst en bok, med ett glas vin vid sidan av. Sorlet av någon som tvättar bilen, barn som cyklar på gatan, någon som stannar vid staketet och vill prata lite, som grannar gör, liv och rörelse fast att jag sitter still med fötterna på fjolårets målade bord. David vilar. Fixar staketet i morgon. Puggis med en glad svans, eller knorr, vad du vill. Hemma. Så som det är i Fjället. Så som jag vill ha det. Så är det nu. David; jag vill köpa det här huset och bo här för alltid.

Några bilder säger mer än många ord

Idag tror jag nästan bilderna får tala för sig själva. Jag är helt tom för ord.