Vitsipporna gömmer sig

Det blåste så isande kallt i dag att vitsipporna slöt sig inne och sökte skydd och fingrarna hade behövt ett par värmande vantar. Kents nya, 999, på musikguiden just nu och den kommer inte att gå till historien som en av de låtar jag minns. I kväll finbesök.

Lördagsmorgon

Lördag morgon startas med kaffe och äggmackor till Depeche Mode, Personal Jesus på hög nivå och kloka ord från Leif Mannerström på fyran. Naglarna målas påskgröna och nu tar jag fisen på skogsprommenad innan storstädning.

Dagens löp

3.58 kilometer på 22.25 minuter.

Fredag kväll efter arbetsvecka med väl förtjänta pengar och nu väntar ledig helg. I morgon kommer Maria, Erik och Tomander på middag och innan det blir det hemmapyssel på alla nivåer med sågning, lackning, kabeldragning och städning för hela slanten och jag har börjat tänka lite på vad det kostar det här kalaset. Börjat tänka på pengarna men nu. Inget pengatänk utan mumsar hellre på Davids fina, godisfyllda påskägg upp till kanten med ögon och öron på Skavlan, Marie Göranzon, Vanna och Göran Rosengren, James Fray som jag för övrigt gärna skulle läsa, Alexander Dale Oen och Howlin Pelle. Pugg spelar fotboll, kycklingmiddagen är äten och jag känner att det blir en bra helg.

Hur bidrar jag till ekotänket?

Torsdag förmiddag, timmen innan jag ska till frisören, har ingen aning om hur jag vill klippa, jag har en stark längtan om att prata med Lisa, som inte är hemma så jag funderar istället på, vad gör jag? Hur bidrar jag till miljön förutom att vi släcker lamporna på lördag klockan nio? Jag ser att jag får leta länge innan jag hittar svaren för de dyker inte upp med en gång.

Det jag kommer på, det jag gör medvetet. Jag källsorterar ordentligt numera. Nästan maniskt. Ska det vara så ska det vara. Matrester i slasken går till bioavfall även om det bara är tallriksskrap. Papper till papper, glas till glas tillsammans med metall. Vi pantar. Jag cyklar, går, åker kollektivt men aldrig bil till jobbet och om jag skulle ha en egen bil önskar jag mig en smartcar. Utebelysningen blir solcellsdriven och vinet ska helst vara ekologiskt, rättvise och kravmärkt. Sen då? Mina avlagda kläder går till UFF och gamla sängkläder och skor sover och går någon i, i Ryssland, Estland, Lettland eller Litauen. Bortrensade saker innan flytten hamnade hos vänner eller Blå Korset men vad mer? Jag försöker tänka konsumtionssmart. Jag köper inte gärna något till hemmet utan tanken om att den här är jag förälskad i så länge jag kan tänka mig. Jag vill att det ska hålla en livstid. Men handlar vi ekologiskt? Nej. Fasen. Vi gör inte det alltså. Varför? Det blir för dyrt och jag skäms lite. Har inte vi de pengarna? Handlar det inte om prioriteringar? Det blir kanske några ekologiska ägg från frittgående hönor och kravmärkt kaffe om jag får bestämma men utöver det? Ekotomater då och då. En gurka kanske men mjölk? Nej.

Jag funderar lite över vad jag kan göra mer för självklart finns det fler saker att bidra kring och jag undrar,

vad gör ni?

Jag påminner

 

2011 - Största manifestationen någonsin

Earth Hour växte även 2011 liksom tidigare år. I 135 länder och över 5 000 städer släcktes ljuset. Kampanjen beräknas ha nått 1,8 miljarder människor. I Sverige deltog enligt SIFO varannan svensk, samt tusentals företag, organisationer och över 70% av kommunerna. Ett hundratal Earth Hour event ägde rum från norr till söder, med allt från klimatteater, utställningar, fackeltåg, seminarier och debatter.

Över hälften av de som deltog i Earth Hour lät sig inspireras till mer än att bara släcka. Detta är viktigt för Earth Hour eftersom årets uppgift var ”Go beyond the hour”.
Earth Hour skickar genom detta en kraftfull signal till världens ledare om att ta klimatfrågan på allvar. En signal som genom en enkel handling måste sändas igen och igen tills vi får de avtal och lösningar som världen behöver. Från barnen var signalen detta år särskilt kraftfull då WWF tillsammans med skoleleverna överlämnade 4 000 handavtryck till dåvarande miljöminister Andreas Carlgren. Handavtrycken gav miljödepartementet råd om vad de ska göra för miljön i Sverige.

2010 - 128 länder världen över - En kraftfull signal för klimatet

Manifestationen växte även år 2010. Earth Hour 2010 beräknades då ha nått över en miljard människor. I 128 länder världen över släckte människor i vad som betecknas som den största volontära handlingen någonsin. Sydney, Peking, London, Los Angeles och Stockholm är några av städerna som deltog. Ikonbyggnader över hela världen släckte för klimatet, bland annat The Strip i Las Vegas, Egyptens pyramider, Jesus-statyn i Rio, Operahuset i Sydney och Olympiastadion i Peking. I Sverige släckte varannan svensk och fler än 7 av 10 kommuner var med. I Kungsträdgården samlades 7 000 personer för att lyssna till kända artister som Laleh och Darin

2009 - Året då över 4000 städer i 88 länder släckte

År 2009 anordnades Earth Hour i 88 länder och över 4 000 städer. I Sverige var över hälften av landets kommuner anmälda, däribland Göteborg och Malmö. Stockholm var dock inte med. Arlas mjölkförpackningar färgades svarta och över hela landet anordnades fackeltåg, brinnande klimattal, akustiska konserter och mycket mer.

2008 – Kungen och Örebro släckte lampan

År 2008 engagerade Earth Hour omkring 50 miljoner människor i 35 länder världen över. I Sverige släckte Örebro sitt kommunhus och Kungen släckte Slottets fasadbelysning.

2007 - Två miljoner Sydney-bor var först ut

Earth Hour startade år 2007 i Sydney på initiativ av WWF i Australien som ett sätt att uppmärksamma landets beslutsfattare på klimatfrågan. Australien är ett land som redan tydligt märkt av klimatförändringarna, bland annat genom långvarig torka. Detta första Earth Hour resulterade i att över 2 miljoner Sydneybor och 2 000 företag släckte ljuset. Nyheten spreds över världen.

Earth Hour – en vanebildande tradition

Människor deltar i Earth Hour genom en enkel och synlig handling – det vill säga att släcka ljuset under en timme. Men Earth Hour är mer än att "bara" släcka ljuset. Enligt utvärderingar har manifestationen bidragit till ett ökat klimatengagemang, ett ökat intresse för miljöfrågor och en starkare känsla av kollektiv gemenskap. Över hela världen firas Earth Hour med klimatsmart ekologisk mat, klimatutställningar, filmer om klimatfrågan, politiska diskussioner, klimatutbildningar och mycket mycket annat.

Sista lördagen i mars är det Earth Hour!

Lördagen den 31 mars 2012 kl 20.30 släcker Sverige för fjärde gången.
Här på www.wwf.se/earthhour håller vi dig uppdaterad kring allt som händer. Vi släcker. Släcker du?

Låt Earth Hour vara den tid på året då vi firar våra segrar och nytänder vårt engagemang inför året som kommer. 2012 fortsätter vi att fresta till nya livsstilsförändringar och att utmana ännu fler att vara med.


Text och bild från www.wwf.se/earthhour

Så var den här

Kom igen sommaren. Jag är redo. 

Mitt livs soundtrack

På P3 pratar de om låtar som skulle kunna vara soundtracket till ens liv och skulle jag välja skulle det nog en vara "Songbird" med Oasis. Jag kan se mig att genomgå, och har genomgått, hela spektrat av känslor till den låten.

Upptäckte förresten precis att jag har massa röda prickar på kinderna. Som utslag. Usch. Vet inte vad det är förutom att det inte ser bra ut. Kan det vara för att jag var ute och sprang med smink i går? 

Bokhyllan och joggingturen

Det är ett evigt projekt det här med huset och jag gillar det samtidigt som jag vill ha saker gjorda nu. Helst i går om jag fick. Jag vill ha bokhyllan färdig. Den kommer att bli så jäkla fin min efterlängtade bokhylla. Som jag drömt om en bokhylla över en hel vägg. Länge och nu har jag den snart. Projektet fortsätter med tapetsering inne på kontoret. Paradiset. Det skulle bli supersnyggt. Jag vill ha nya sängfötter. Sängen har vuxit ur sitt sovrum kan man säga. Jag längtar tills vi har staketet för att inte tala om vad härligt det ska bli att sitta och prata strunt på terassen en varm sommarkväll över ett glas vin, när den är färdig. Terassen. Så tavelväggen i trapphuset så det blir lite värme och liv där. Emelie, påminn mig om att jag ska prata om bilder med dig när vi ses. Så köket, ljusslingan bakom den vita skänken, sofflampa, golvtilltakbokhyllan i vardagsrummet, soffmatta, hallmatta, sovrumsmatta, toalettbänk, toalettkrokar, plantering, gräsklipp, lampor till köket. Ja listan tar aldrig slut och det är så mysigt. Att äntligen kunna bocka av listan. Att hålla i listan. Att inte bara drömma om listan.

I går var Elin och Ebba förbi medans jag fortfarande borstade tänderna och jag hämtade cykeln. Så var det shopping i Horten, Biltema i Sandefjord och det viktigaste av allt. Jag sprang min första löprunda i år. 4,93 km på 36 min. Då gick jag med Johanna i örat första 1,2 km och målet är 5 km under 30 min innan 16 maj så vore det bra häftigt att klara milen innan augusti är över. Det känns gott att vara igång.

Klänningen, del 800

Det har gått upp ett ljus. Det är ju inga problem med att flyttat utanför stan. Att handla kläder på nätet har kännts alldeles för långt ifrån min 70-talistiska, syberrädda, småsmarta hjärna men det är ju ursmart och kanske nästan helt genialiskt. Tänk. Nu är den beställd. Bara sådär. Bara hoppas den passar och att den är lika fin i verkligheten som på bild. Då har jag min bröllopsklänning. Eller inte MIN bröllopsklänning men den jag ska ha på Mathias och Marias bröllop i sommar. Tänk så fin jag ska vara.

Älskade Nois

Ja må han leva
ja må han leva
ja må han leva uti hundrade år
ja visst ska han leva
ja visst ska han leva
ja visst ska han leva uti hundrade år

Ett fyrfaldigt leva för Noah
han leve
Hipp, hipp hurra
Hurra
Hurra
Hurra!

Grattis älskade, älskade skruttunge på födelsedagen!

Jag ringer dig i morgon och hör hur du har haft det på din stora dag.

En fredag i Drammen

Det har varit en fin vecka trots sorgligheter, att en fin vän ska ta sin familj, sina saker och lämna Tønsberg, flytta härifrån, är en stor grej för mig. En vän som betyder så mycket för mig och mitt sociala liv. Jag har svårt att greppa vad det kommer att göra med min vardag, men vetskapen om att vi inte KAN ta en fika i morgon, i veckan eller när det passar kommer nog att bli tuff. Jag vet att det kommer att "gå sig till" som de säger här men en omställning blir det.

Plötsligt känner jag mig lite ensam.

Vad som är bra är att i dag har vi hängt i Drammen, som tydligen gått från "harry" till "the place" efter hamnrenovering, tillsammans med Tomander. Vi lunchade, fikade på trappen vid vattnet, strosade på stenbelagda gator och jag hittade fina sommarbyxor som nog får följa med hem nästa gång jag ser de, på hm, by the way.

I kväll, blandade känslor en fredag och snart åker min bokhylla upp. Det ska bli så fint och jag påminner om Earth Hour 31 mars. Då slår vi av ljuset allihopa. Allihopa. Ok?

Maria

Häromdagen tänkte jag, att det värsta som kunde hända, det som skulle ta bort mitt glada humör, var om håret blev grönt och jag skulle behövt färga det om igen. Det skulle varit piss. Skit och jävligt jobbigt.

Men om det vore bara det ändå. Om det väl ändå bara vore håret. Vad är väl lite hår, mot min fina, goa, vackra, smarta, så högt älskade vän, Kristiansundskan, Maria med de glittrande ögonen och de kloka orden. Maria, som nu bestämt sig för att flytta hem igen. Tillbaka hem till Krisitansund. Hem till långt bort. Hem till allt för långt bort.

Jag kommer att sakna dig så gumman, tomheten jag känner just nu finner jag inte ord för men jag är så glad att jag mötte dig, att vi blev vänner, att jag fick vara en del av en period i ditt liv. Det har betytt så mycket för mig. På många plan har du varit min räddare, stöttepelare och min goda energi. Du har hjälpt mig sortera mina tankar. Hjälpt mig att känna trygghet i den här stan. I den här världen. Det glömmer jag aldrig.

Din vän för alltid

//

fia

Humor

Humorhimlen i P3. "Den som väntar på någon som gått väntar alltid för länge."

Jag- Hahaha, den var bra!

Han- Du är så lättroad du fia.

Ja. Hellre lättroad än inte road alls. Enkelt.

Söndag eftermiddag

Söndag eftermiddag och den goda middagen är äten, det goda vinet är drucket. I kväll blir det fiskbullar och spagetti.

En visa vid vindens ängar

P3 är på hela dagen som jag varvar med Håkans visa och med helgens blå naglar har jag i dag jag utforskat skogen ner mot havet tillsammans med Elin medan grabbarna satte sig på sina cyklar och cyklade två mil till och från jobbet. För att testa. Åttio minuter senare och lagom svettiga bjöds det sen på kaffe här hemma och nu börjar det. Det är en visa-vid-vindens-ängar-dag med solsken och klump i halsen. En jagvillgråtaförattdetärsåfint-låt-dag. Varför?

Det är söndag och det gör något med mig. Söndag. Den dagen efter allt. Efter ärenden, uträttanden måsten och roligheter. Dagen att ta igen sig på. Dagen att vila. Jag gillar söndagar. Skarpt. Jag är ledig och en ledig söndag är svår att bräcka. Äh vad tusan. Skit sam. Jag går och ser hur håret blev i stället.

Drömmar om våren

Ok. Idag. Letar vi svarta konsoller. Hittar en bäddsoffa. Har jag mina blåjeans och den neonorange stickade till. Får vi reda på att Herkulesplanet som exploderat vid Kebenikajse är funnet. Hjälper Arvid sin mamma och pappa att dammsuga och rensa inför visningsfotografering. Får jag ett sms av mamma som lyder "Hej hur har ni det? Vi sitter i stugan nu har åkt några timmar i backen mulet idag men fint i går Noah har inte vågat åka nåt men vi andra har åkt kramar". Mysuppdatering. Lagar David innerfile i julklappen, den orange Le Cruiset iförd sitt kockförkläde. Lämnade jag in cykeln för vårrenovering och räknar med att få en jså gott som ny fin cykel tillbaka. Skriver Ida inget på sin blogg. Mår jag väldigt bra. Köper jag hårfärg på Ica Maxi, fråga mig inte hur det kommer att bli. Blir klockan halv nio på kvällen och tvn har inte varit på än. Inviger David sina blå skor och får skoskav på högerfoten. Går jag barfota i mina Converseskor och fryser lite om fötterna. Köper jag ett moppsätt och moppar golven på nedevåningen och drömmer grönsåpedrömmar om våren.

Klänningen del hundra

Det kan vara så att jag har lyckats. Det vore amazing.

We diggs

Den här diggar vi och sjunger falskt till hos oss för tillfället. Högt, gärna och mycket.  

Fredag kväll till Rihanna

Fredag kväll, stora delar av familjen är uppe i fjällen och ser på tjocktv i en stuga, förhoppningsvis varvat med lite skidåkning bland kanske snöbelagda fjäll. Ida är säkert ute på något kul och jag har haft besök av Marlin, som jag fick en så fin liten vas utav i inflyttningspresen, över en kaffe i soffan. Gott för själen som alltid och nu står David framför spisen efter, hör och häpna, en joggingtur tillsammans med Pugg fram och tillbaka till stranden. Sex km tur och retur. Inte illa för en 30-årig teknikgalen soffpotatis. Inte illa alls och jag känner att det nya livet ligger och smyger runt hörnet. Det händer något med oss. Energin kommer krypande. Tidiga, tidigare, mornar följt av tidiga, tidigare, kvällar. Långa prommenader i skogen och en ork till alla ärenden, borden och måsten plus lite till.

Kilen i energihjulet är mitt jobb och mina tider som sätter karsch på sömnen och b-människan i mig. En kväll följt av tre dagvakter är mer än jag orkar och jag la mig halv åtta innan den tredje och mobilen blev snoozad på den tredje med tanken om att jag skiter i frukosten, tar nåt på jobbet och så fick det bli så var det den där lampan. Jag har tankarna på en lampa. En lampa jag borde hitta på loppis i vår. En golvlampa som jag tror blir fin om jag spraymålar den i gult med en gul skärm men hittar jag inte lampan som är i mitt huvud skulle den här lampan från Ikea funka lika bra.

Den är superfin och jag har suktat ett tag. Lite gul färg bara så matchar den tapeten som kommer att sättas upp på väggarna i hallen perfekt. Perfa.

Nu börjar helgen med matlagning till Rihanna, digg, digg, kyllingfajitas, digg, digg, Skavlan och ett par glas rött.

Så himla bra och i resten av helgen, Maxbo, kolla priser på staket. Bohus, finns mattan i reklamen? Finns den vill jag ha. Pronto. Eller när vi har råd. Om obestämd framtid med andra ord. Långprommis. Kanske joggis. Kanske fem km under trettio om säg, två månader? Det är den sextonde maj. Ja, det borde gå. Det är precis innan syskonskaran, svigerinnan och det älskde, älskade, älskade tantebarnet kommer på besök. Det borde jag fixa lätt som en plätt. Ha en fantastilsk helg alla.

Hilfe hilfe

Och den där klänningen klarar jag inte helt att sluta tänka på. Den vore nåt att ha på bröllopet i sommar. Håll alla tentackler ute gott folk. Hjälp mig. Emelie. Tack men den blev allt för dyr. Puss alla.

Tapeten

Jag vaknar till den här tapeten. Äntligen och i går tog jag en powerwalk, a la fiastyle, i kjol och Dr Martens till Maria och kom fram svettig och dann men med vetskapen att det är 4 km och tar exakt 39 minuter. Inte illa det och på vägen upp till jobbet blev jag 1900 kronor fattigare men ett par perfa blåjeans och ett par fina skor, dock inte till mig, rikare.

Så. Nu härliga vår kan du komma och Ida. Fantastiskt inlägg om dialogen till en film i Fjället. Haha jag skrockade lite för mig själv då ingen annan ser det roliga tills att en tår rann. Det ska jag läsa igen när jag någon gång är ledsen. 

Klänningen

Hade jag lyckats lägga vantarna på den här klänningen skulle jag inte behöva något mer i sommar. Jag skulle bo i den. Varje dag. Så kanske bra att jag aldrig fick den.

Solskenssöndag

Söndag och efter frukost knatade vi i väg till havet där vi tog en Lion-paus i solskenet. Alldeles varm kändes det att våren har anlängt och jag kunde tagit skinnjackan.

Nio kilometer och ett par timmar senare fastnade karln ute i garaget medans jag blev satt på att måla garderobshyllor när jag egentligen bara vill inta soffläge, latläge. Söndagläge. Vårda mitt arma huvud och mina arma tankar. Jaja. Ska inte klaga när han snart ställer sig och lagar maten och om några dagar lämnar vi äntligen tillbaka nycklarna till Skogergaten och en liten kort era är över. Jaa. Och det känns bra.   

Melodifestivalen 20120310

Heja heja Loreen!

Bakom kulisserna

I dag, en lördag där känslorna är utanpå kroppen. Det går från rumpnyp till, va FAN, nu får du klara dig SJÄLV, vi ses I KVÄLL, dramatisk igensmällning av dörren. Till långprommenad under skratt och samtal till, va FAN. Igen. Du är ju inte riktigt KLOK, kan inte du SJÄLV gå till garaget med den där JÄVLA mattan för jag ska inte alls gå till garaget, jag ska gå till fem meter I FRÅN garaget. En JÄVLA skillnad du. HA.

Ja. Och så fortsätter det. Så ÄR det.

I dag.

Mycket som gömmer sig bakom kulisserna. Som tär, skalar av och flätar samman. Som tvingar tanken till perspektiv. Perspektiv vi kanske egentligen inte ska behöva konfrontera. Tänka. Uppleva.

Men kanske är det inte så faligt ändå? I ett helt liv menar jag.

Nej så klart det inte är. Som min mormor sa. Går det inte så går det inte. Inte mer med det.

Håhånejnej.

Men här. Nu. Precis i detta nu kanske det skalar av till det innersta. Till känslorna. Gör att de flyger utanför lite snabbare. Förtunnar filtret en liten aningens. Svordommen hittar ut.

Lättare.

Men ändå. Jag tror det är bra. Det gör ingenting.

För i slutändan vill vi ändå bara ställa oss framför bilarna, som om vi vore de enda.

Och kramas.  

KONY2012

Jag är tillbaka

Ok, Im back. Efter en lång bloggpaus men två ovanligt korta månader fyllda av rensning, flytt, biltvätt, jobb, flytt, rensning, städning, o hej där kom solen, flytt, kalla fingrar, skitiga golv på Skogergaten, flyttning, skratt, tack jag är välkommen hem, rensning, tapetsering, väntan, pirr och besvikelse, promenader med lungor fyllda av lantluft, mammor, pappor och svigers på besök, flyttning, planering, flyttning, flyttning och allt har varit en av de sista pusselbitarna, bägaren fylls så sakta, saker kommer på rätt plats och själen hoppar små glädjeskutt.

Äntligen.

Jag är hemma.

Hemma och hemma ska jag skapa en tavelvägg. En vägg med mina nära och kära. Mina mina och jag samlar bilder för fullt. En av de bilderna blir den här som jag såg hos Emelie. En bild på Andreas.

Så fin.