Mars

Solsken, regn och snö samtidigt. Så har det varit i dag. Ambivalent mars. Så också jag. Tusen saker jag vill göra men inte gör. Tusen saker jag vill säga men inte säger. För jag vet inte helt var jag ska starta och butiken har stängt. Tavlorna får vänta. I april kommer mina älskade syskon och jag längtar så. Jag vill vara ledig fram till dess. Och jag vill ha en riktigt mysig lördagskväll.

Härliga stök

Så här ser det ut hos oss och har gjort det senaste halvåret. Målarfärg och penslar, kartonger och skruvmejsrar, brandvarnare, söndertuggade kuddar och dubbelhäftande tejp ligger högt och lågt. Ingen ide att försöka få lite ordning för snart ska det fram igen. Till nästa projekt. Så det blir liggandes. Framme. Vet inte helt vad jag tycker om det jag men har lärt mig att leva med det och att bo i det. Kaos. Till helgen ska jag göra en tavla. Tänkte jag.

Bara vara

Har precis duschat fyra smutsiga tassar efter lång prommenad. 15 grader varmt i solen, jo, ja tackar ja. Helgen känns som en kvart lång när det är jobb inblandat. Dagarna går allt för fort och nu ligger återigen veckans mysigaste kväll runt hörnet och väntar. Jag älskar söndagskvällar. Det är nu det är tid för att bara vara. Den lite extra fina middagen är äten, det goda vinet är drucket, ärenden utfört, det ofixade är fixat och det finns inga fler måste. Det är en kväll att bara vara.

Fredagsvarma tår

Försov mig. Gick till jobbet i 17 minusgrader. Kallt om näsa och kinder. Immiga glasögon i omklädningsrummet. Avslutades med supergoda krämbollar bakade av Maria och en liten glutta sol när jag gick ut från sjukhuset. Vi har gått en lång prommenad längs bryggan jag och lillfisen. Helghandling på Maxi och nu är David ute på äventyr. Öl och poker. Kul. Hoppas han vinner. Medans han tjänar stora pengar struttar jag omkring i lila ulltofflor, dricker vin, läser nyinköpt ELLE och njuter ledig fredagskväll. Har köpt nya terakottakrukor, fyra stk, ska stå inne på kontoret. Eller någon annanstans. Nu ska jag återgå till mina salta pinnar. Trevlig helg.

Torsdagsfrusna fingrar

Det är torsdag och här äter vi i skift. Magen kurrar allt för mycket efter en lång dag på jobbet för att kunna vänta. Mackor. Håller fram tills att David har lagat mat i kväll. För i kväll är det han som står för köksdelen. Pugg sitter nedanför och fjäskar. Kanske faller det ned en smula til mig, tänker han kanske. Jag försöker värma mina frusna fingrar. De lyckas aldrig bli helt varma denna vintern. Spolar försiktigt under ljummet vatten och dricker en kopp the. Snart ska vi åka ut till Puggs nya vän Ebba. Ebba väger 2 kg. Pugg väger 10, och han är liten.

Vårkänsla

Jag och lillfisen har varit ute på långprommenad i solen. Det droppar från taken, är vått på marken och jag gick utan vantar. Solen skiner genom fönstren när vi kommer hem svettiga och törstiga. Snart är det riktigt varmt och kroppen skriker efter solvitaminer. Kanske det blir en sommar i år också.

Bilder från Oslo förra sommaren när mamma och pappa var på besök. Det var 30 grader varmt och vi gick och gick och gick med törstiga munnar, svullna händer och fötter. Härligt.

Ambivalent

Är ofta ambivalent efter en helg i Skövde. Så mysigt där och livfullt. Massa prat och skratt. Högljutt, hemma och enkelt. Kan ibland känna en tomhet när jag sätter mig i bilen tillbaka hit. Jag är så säker på min roll, vem jag är, när jag är hemma, i Skövde. Här kan jag ibland tänka att jag måste förklara min roll, vem jag är och varför. Kanske underskattar. Kanske folk vet det utan att jag förklarar. Jag hoppas det för jag vet inte alltid om jag beskriver mig själv rätt. Vet att all denna kluvenhet alltid ger med sig, men dagarna efter en tripp dit, är jag med hjärtat på två ställen. Vill ha mina kära här. Jag saknar så. Min kloka syster brukar säga att jag idealiserar och glamoriserar. Kankse hon har rätt, kanske inte. Jag får tro att hon har det, kanske rent av måste tro det.