En tisdagkväll

Många minusgrader och det är polerad isgata ute. Tänker att sådanadära isbroddar kanske inte är så dumt ändå. Om man inte vill bryta sig. Fixat ny frippa, fast ändå inte. Nyfärgat och nyklippt. En liten ändring bara men är väldigt nöjd. Johanna på förlossningen och jag har fortfarande inte hört något och Ida har precis landat nere i hajriket. Gör inte något som inte jag skulle göra gumman. Haha. I morgon jobb och fika med Marlin och ikväll myser vi framför Dexter. Det är nagelbitarspännande nu så sämre kan man ha det en tisdagkväll i mitten på december. Tjetjiiing.

Dag 01 - Om mig

Om mig. Vem är jag. INGEN ANING får jag lust att skriva och ringa Johanna istället. Hon vet förmodligen bättre än vad jag gör. Vid beskrivelsen tre ord om mig svarar får jag ofta höra att jag är lugn. Haha. Nej tänker jag. Om du bara visste. Men vid lite eftertanke.. ja.. kanske lite. Jag och Lisa pratade ofta, och gör det fortfarande om att "vända på myntet". Om tanken att tänka att det finns alltid en bättre sida och jag försöker nog ofta att hitta den. Det är inte alltid lätt men jag tror jag försöker. Och mer då. Vänskap, vänner och vänner. Jag värdesätter mina vänner. Inspireras av mina vänner beundrar dem och skulle inte klara mig utan. Nya som gamla. Sperlar ingen roll. Jag längtar ofta och många timmar i telefonen blir det. Vi bor överallt men är varandra så nära. Jag är också lite utav en gräset-är-grönare-på-andra-sidan-typen. Jag har många -jag önskar. Jag önskar allt möjligt, oftast möjligt. Jag önskar jag vore bättre på att laga mat och hade ett bättre doftsinne. Jag önskar jag kunde jobba mindre för samma pengar på kontot varje månad. Jag önskar jag vore konstnär, var vacker och kunde skipa fred på jorden och jag önskar jag kunde åka till Skövde och ge mamma och pappa en kram på mors- respektive fars-dag. Jag önskar ibland att jag inte önskade så mycket. Jag kan bli sur för att jag inte får som jag vill, här hemma måste tilläggas, men blir å andra sidan o e r h ö r t glad när jag får som jag vill. Jag gråter lätt. Till allt. Oprah, Extreme home makover, haha, fina ord, en vacker text, vackra fototgrafier. Vid ömhet när jag är ledsen eller när jag är så arg att jag spricker, vid orättvisor och vid rättvisor. Jag gråter också, oftast, när jag bara är glad. Beror på när i månaden, typ. Jag vill ha ordning i kaos men har svårt att ha kaos med ordning. Det blir ofta kaos i kaoset. Se mitt skrivbord, garderob och min hjärna. Jag hatar pappersarbete och kan inte betala en räkning. Pretantiösa, förmers-attityd-fyllda, jag är bättre än dig, du-passar-inte-in-folk kan ställa sig i nästa kö. Långt bort från mig och att leva, här och nu, är det viktigaste. Och utan tvekan, det svåraste. Jag har ibland för många tankar i en medelsmart hjärna och det ger mig huvudvärk med jämna mellanrum men jag glädjs åt det lilla. Kramen, det fina orden, handen, brevet, blommorna, mötet eller femkronersfyndet på loppisen men allt som oftast det stora. Tryggheten, värmen och kärleken som jag aldrig kan få nog utav och skulle jag beskriva mig en färg så tror jag det blir flera. Helst starka färger som jag tycker om så mycket. Jag uppskattar olikhet. Och respekt för varandras olikhet som ger likhet i sin variation och med en god tanke. Framför allt vet jag. Om mig. Att frågar du i morgon kan hända att jag skriver en helt annan text. Och min familj. Familjen. Både den gamla, mina älskade syskon och fantastiska föräldrar och den nya, min fina, fina David och goa hund. Jag älskar er. Sist men inte minst. Det är aldrig långt till ett leende. Smile.

Listan

Det regnade i minusgrader i natt och vi halkar oss fram genom promenaden på ostadiga skor och jag önskar jag hade fyra ben. Så. Det fick bli bilen för saltinköp innan vi bryter en kroppsdel eller två på trappen utanför och jag har spanat på de här tofflorna sen förra julen då jag var bomb-sten-berg-säker på att jag skulle få de av David i julklapp. Men så fel jag tog och vänta fick jag. I ett år men nu värmer de både mig och han på kalla golv och jag tänker - kanske skulle jag hänga på Emelies dag-för-daglista? För att, om inte annat, lära känna mig själv? Det är lite som böckerna med kort vi hade när vi var små. Mina vänner-böckerna och vet jag egentligen allt om mig själv? Kanske jag om fem eller tio år från nu, skriver en ny lista där tankar, förändringar, ögonblick inte är de samma? I kväll blir det något nytt. Pepparkakor, blåmögelost, honung och ett glas rödvin.

Dag 01 - Om mig

Dag 02 - Min första kärlek

Dag 03 - Mina föräldrar

Dag 04 - Det här åt jag idag

Dag 05 - Vad är kärlek?

Dag 06 - Min dag

Dag 07 - Min bästa vän

Dag 08 - Ett ögonblick

Dag 09 - Min tro

Dag 10 - Mina favoritplagg

Dag 11 - Mina syskon

Dag 12 - I min handväska

Dag 13 - Den här veckan

Dag 14 - Det här hade jag på mig idag

Dag 15 - Mina drömmar

Dag 16 - Min första kyss

Dag 17 - Mitt favoritminne

Dag 18 - Min födelsedag

Dag 19 - Detta ångrar jag

Dag 20 - Den här månaden

Dag 21 - Ett annat ögonblick

Dag 22 - Det här upprör mig

Dag 23 - Det här får mig att må bättre

Dag 24 - Det här får mig att gråta

Dag 25 - En första

Dag 26 - Mina rädslor

Dag 27 - Min favoritplats

Dag 28 - Det här saknar jag

Dag 29 - Mina ambitioner

Dag 30 - Ett sista ögonblick

Zoe

Jag fascineras av möten med människor och dess inverkan och längtar till jul då vi kommer att kunna dricka kaffe ur de här superfina kaffekopparna. Stig Lindberg för Gustavsberg. Det nya samlarobjektet och jag saknar Skövde litegrann. Vi var där i helgen så jag saknar det ganska mycket faktiskt. Det var en härlig helg tillsammans med vänner och familj. Middagar, kramar, värme, trygghet och fest men många snäpp viktigare, ett STORT grattis till Karolin och Mikael som berikats med Zoe inatt. Tusenvis av kramar till er!

Jag har en plan

Ok. Jag går omkring i hans gosiga kofta som jag lånat. I smyg och jag har jag vänt upp och ned på hela lägenheten. Påbörjade projekt lite här och där. Halvärdiga prylar lite där och här. En städhink, en tavelram, målafärgsprover, disktrasor, mattor, hund och jag måste gå tillbaka till stan pga dumsnålhet. Jag köpte inte bakgrundspappret jag höll i handen. För att? Inte vet jag. I n t e v e t j a g. Hjärnsläpp. Så nu sitter jag här och våndas. Måste ut i kylan igen. Köpa papper till min karta. Men i badrummet skiner det. Och doftar rent. Kaffet gör mig lite nipprig och lunchen i morgon blev inställd. Vi ses på fredag istället över lite vin. På Neoz och jag ska börja bokföra mina utgifter. Varje litet rosa tuggummibugg och femkronersloppisfynd ska ner på papper. Så jag vet var de tar vägen. Jag börjar den 12:e men mjukstartar i dag. Ska lära mig att tänka över. Innan och lära mig ta med den där matlådan och lära mig fundera två gånger. Kanske till och med tre. Ung som att räkna till tio. Tråkigt tycker jag. Nödvändigt säger han. Ja. Ok. Du har väl rätt. Och ja just det. Heldag på stan igår med Elin. Långfika på Bara Barista och det var bara så där supermysigt som det kan vara. Och borde vara. Oftare.

Snällpepparkakor

Det blir ingen adventskalender. Den kräver mer omsorg än en hungrig mage har. Men den finaste knappen fick följa med hem. Den blev en ring och mitt tålamod och min snälla sida är inte vad det borde vara och jag tänker att jag måste lära mig räkna till tio. Kanske tjugo. Kanske till och med trettio. Ibland. Tyst. Så. Igår köpte jag pepparkakor till mig, från mig, men till honom. Med en liten lapp som talade om att jag ska äta hela burken. För att bli, just, snäll. Och tålamodig. Alltid en början hoppas jag.

Julkalender

Jag lyssnar på The Baseballs, Bleeding love på högsta volym och viker tvätt i takt. Om och om igen. På one repeat. Jag inspireras och tänker att jag vill hitta en klänning på Freetex som passar till att bugga i. En med blommor på. Johanna hon vankar sig fortfarande fram hemma i den Liljeholmska längenheten. Nu går det nästan inte att ta på strumporna på morgonen och Maria var magsjuk så fikan blir en annan dag. Jag går till stan istället och köper pyssel till en julkalender. Spännande, spännande. Sen kanske jag skulle ta och se färdigt på den där franska filmen som jag alltid somnar till. För den verkar ju så bra.