Jag tror jag tillhör typen som aldrig blir helt nöjd. Det finns alltid något som är lite bättre. Låt mig förklara. Vi har precis flyttat in i vår härliga, gamla, dragiga, stora lägenhet. Lägenheten i ett hus. Lägenheten på nedre botten. Lägenheten med trädgård, uteplats i solen och med garageuppfart. Och ja, vad gör jag då tro? Jo, jag går och drömmer om nästa boende. Nästa hus. Nästa nästa. Men faktiskt. Jag vill ju ha ett Eget hus. Gärna med en trapp inne. Verkar så mysigt med två våningar. Så är det snyggt med en trapp också. Och så var det det där med det stora köket. Ett eget garage. Ett hobbyrum där jag kan sitta och sy härliga små broderier, måla mina fantastiska konstverk och sy kläder åt alla mina vänner. För det kan jag förstås. Så vill jag så klart vara lite snällare, lite sötare, (Ida jag såg bilden på mig på din blogg) lite charmigare och lite smartare. Ja? Lite mer bara. Så vill jag gärna ha en katt, eller två. Gärna en hund till och många, många barn. Skitiga, glada barn. Ja det var väl i stort sett allt. Hur jag ska få till det här? Eller var? Det vet jag inte än. Men det löser sig. "Det kommer ordna sig" som vår folkkäre Mr Timbuktu en gång sa.
Ps. Jag hoppas att ni, om det finns några ni, som läser detta, förstår att det är med en gnutta ironi jag skriver. En ganska stor gnutta faktiskt. Men visst låter det härligt? Ds.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar