I dag är dagen då jag lipar för inget. Och det är inga dåliga saker. Nej. Jag pratar Jungeland med mamma och halsen snörper sig. När jag, efter att vi sagt hej då 40 gånger, alltid en sak till att prata om, hejdå hej hejdå puss, så var det, hejdå puss, men du, har du tänkt på, hejdå, du, jag funderade på, hejdå puss puss, jag tänkte på, jaja, nu lägger vi på. Puss. Hej. Hur som helst. När jag sen spelar låten, l y s s n a r på det legendariska, faktiskt genomagiska, saxofonsolot, ja då vill jag bara låta tårarna spruta för det är så satans vackert. Det är så s a t a n s vackert. S å s a t a n s v a c k e r t.
Det är mycket av det nu på bloggen. Det som är det vackraste jag vet. Det finaste jag hört. Det bästa jag sett. På länge, kan låta töntigt och ytligt men jag antar att det är det som är min sommar. Sommaren då jag måste hitta tillbaka till allt det fina. Det vackra. Det goda. Det som gör mig glad igen. Påminna mig själv. Om allt runtomkring. Allt som är så värt. Det som gör det värt. Att vara. Mina känslor. Mina goda känslor. Komma i kontakt. Se. Höra. Uppskatta. Igen. Det finns så mycket annat och med låten i bakgrunden känns alla så små. Låten så stor och jag längtar bort. Känner att det finns något annat. Petetesser blir löjliga petetesser. Livet är större och det ska levas. Älskas, utnyttjas och glädjas. Jag har kännt distansen krypa närmare. Den här sommaren och med låten i bakgrunden, ja då blir det enkalare. Det är större än problemen. Livet. Det är mycket större.
Jag har semester nu och förstår det nästan inte. Att jag inte ska jobba på en stund. På 28 dagar. Känns extremt lyxigt och till söndag pakkar vi bilen full med regnkläder och finkläder, regnskor och finskor, joggingskor, sommarskor och vinterskor, tält och sovsäckar, sätter oss bakom ratten, den ena av oss, med hunden i bak och styr kosan uppöver. Västeröver. Mot de norska fjordena och fjällen. Och Maria. Med de glittrande ögonen och jag längtar efter att träffa henne igen.
Nu kommer solot igen så då måste jag sluta skriva. Och lipa lite istället.
Puss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar