Så vann Sverige och det var gött. Äntligen. Fy fasiken det var snyggt skrek jag. Det har jag lärt av min käre far och älskade sportsgalnetokige pappa, när jag gick upp i falsett och rumpmusklerna hoppade lite, och inte så lite, men så mycket och händerna slår några glädjefnatta klapp, i soffan.
Jaaaaaaaaaaa!
Snyyyyyyygt!
Sporsglädje gör en barnsligt lycklig där och då i stunden. Jag tror det är därför vi gillar det så mycket. Sporten lever i nuet.
En bra ledig dag med städ, vädring, tvätt och häng hos Elin som kunde inte slutat bättre. Två kvällsvakter nu och sen midsommarafton och jag tror nästan aldrig jag värdesatt den så mycket som i Norge. Det är som att jag vill visa, minnas, det svenska. Det fina. Vår fina vackra midsommar än mer än hemma. Jag bytte bort midsommardagen. Så jag fick aftonen, vemodets och glädjens afton. Vår finaste dag och högtid med blommor, ängar, hav, grönska och sill. Färskpotatis, nubbe och vita sommarkläder. Regn, smatter, sorg, besvikelse. Ensamhet för de ensamma och sång. Kortspel, krocket och kubb. Du vackra känslosamma afton, såsom nyår. Zlatan, Mellberg, Chippen, Olsson, våra hjältar. Nu firar vi.
Puss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar