Ok. Idag den tjugoförsta december år tjugohundratolv pratas det mycket om domedagen, jordens undergång och om så var fallet skulle jag dö tilfreds, ganska harmoniskt och kanske, nästan, lycklig. Känslan är god nu för tiden och jag tror det är nu det vänder, på riktigt. Ljuset och harmonin hittar fram efter några tunga och tidvis mörka, gråskaleår. Färgen blir tydligare och den starka självkänslan konkurrerar ut utanförskapet. Jag börjar likna mig själv igen. Jag, med det äkta leendet och för att slå hål på myten, spänningen och katastrofrädslan;
Det finns många myter om Maya-kalendern, den vanligaste att den tar slut den 21 december 2012.[5] Så är inte fallet, som redovisas ovan. Det som händer 2012 är endast att baktun nummer 13 tar slut, och för första gången i Maya-historien fullbordas en "stor årscykel" sedan deras tideräknings början. Kalendern fortsätter sedan med baktun 14.
Så ett stort grattis till min fantastiska pappa som fyllde år, hade bursdag, i går. Hipp, hipp, hurra, hurra, hurra, hurra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar